torsdag 10 november 2011

ödmjukast

ödmjukast undanber jag all uppvaktning vid mitt liv.

likt mina fotstegs tysta gång
och din oskulds sanna stämma
faller alla ljud på plats
i en sång
av fantasilöshetens, de krämpande känslornas toner
för natten omsluter oss
men vi är mil isär
och framför allt, bär
vi på förflutenhet

jag såg dig på mig idag
och rörde om
krossade
förstörde

jag saknar er jag förgört
eller snarare det vi hade
men som vi inte hade
utan bara var en kuliss
ignorance is a bliss

hör du det
du fina du goda
du nakna
du ärliga
dig jag fick att hata
dig jag fick att avsky
utan att vilja
utan att förstå

naken skar du mig
naken var jag
då föll det
då brast det

förlåt

Inga kommentarer: