Alla mina drömmar om att ta mig till och leva i Stockholm i min ungdom, att lyckas med något och få gå med ett leende på läpparna, att känna mig ung, stark och värdefull. Alla de drömmarna sipprar långsamt ned genom oförmågans och energilöshetens sil och kvar på andra sidan är bara en frustration, en rädsla och en eskapist till ung man som långsamt vittrar bort mellan stolen och tangentbordet.
