Jag kan inte spela spel innan klockan arton. Istället sitter jag och bara glor. Jag har ju städat lite faktiskt, mer än jag brukar. Men nu sitter jag och bara glor. Kylan gör ju sitt, så klart, jag har ingen direkt lust att gå ut och bara andas när det är sexton minusgrader. Kylan gör mig slö precis som den gör elektronik slö. Jag lyssnar på musik nu och skriver blogg. Alltid något. Förmodligen bättre för mig i det långa loppet, eller?
Det är ju inte så stor skillnad. Egentligen. Men jag har egentligen ingen jag känner att jag bara kan ringa nu och fråga om de vill hitta på något. Inte för att jag är ensam helt och hållet, men för att de personerna jag känner bäst inte är personer som skulle uppskatta något sådant. Tror jag.
Jag undrar hur jag blev så ensam. Eller, nej det gör jag nog inte. Jag har ju liksom inte arbetat hårt på den sociala punkten de senaste åren. Typ, skitit i den mer. Folk är så dryga ändå i den här staden. De kan få vara dryga tillsammans om de vill, bara jag slipper vara med. Ungefär så. Jag tror jag trivs med att vara ensam samtidigt som jag tycker att det förgör mig.
Nu är jag hungrig. Jag borde äta en smörgås eller något. Jag borde också tänka mindre på sådant här. Det gör kanske allt för stelt. Som kylan.
Jag tänkte börja med matte painting i alla fall. För att ha något produktivt att göra. Kreativt. Skapande. Inte ätande. Man använder sig av riktiga fotografier och manipulerar dem så pass att det bildas helt fantastiska scenerier och miljöer. Jag gillar sånt. Då får jag fantisera lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar